Tror att förutfattade meningar hindrar människan från att leva fullt ut.
Skulle absolut inte bli läkare när jag gick i gymnasiet, tyckte Danmark var ett otroligt tråkigt land och förstod inte varför folk åkte till Köpenhamn på semester "för man förstår inte ett ord de säger", Indien är ett smutsigt land där man bara blir magsjuk och folk som tränar Capoeira är konstiga.
De är några av de förutfattade meningar jag har haft.
Förstår inte var de kommer ifrån men skrattar mig lycklig att jag kan ändra min åsikt. Vill inte vara rigid och fastlåst i min uppfattning. Blir så tråkigt då. Kanske är så, att de saker som verkligen väcker starka känslor hos mig, får mig att ifrågasätta var de kommer ifrån. 4 åringen i mig kommer fram och undrar "varför?". Eller styrs vårt liv delvis av slumpen?
Så här sitter jag idag. Läkare, har bott 7 år i fantastiska Köpenhamn (trots vissa jobbiga examensperioder), har en önskan om att i framtiden arbeta med bistånd i Indien och tycker Capoeira är vansinnigt kul.
Capoeiraträningen igår var en kick. Frihetskänslan var enorm när jag drog iväg med bilen, och jag ångrade det inte en sekund. Spelet fascinerar och en lust att lära fyller hela mig. Kickboxing är aggressivt, medans Capoeira har sin tjusning i akrobatiken. En vacker sport.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du ja e lite besviken att inte ja din vän brottar Britta fans med i din lilla berättelse..men ja va ska man göra..hon e väl redan glömd..
Jo en sak till jag hoppas att det lukten sitter i sig länge i din bil..ha ha ha ha...
STOR KRAM // BROTTAR BRITTA
självklart är inte brottar britta glömd, hon finns ju alltid med i bilden. den fantastiska doften förföljer mig med varje steg jag tar...tror jag ska hänga upp en inne i min lägenhet. så jag alltid blir påmind...
Skicka en kommentar